Om ni hade velat se en arg, skrikande växelvis frustrations grinande människa skulle ni tittat in i vår lägenhet för en timma sedan. Reaktionen var kanske något (eller ganska) överdriven, men jag var så arg att jag kokade - då blir jag sådan.
Idag hade jag nämligen fått tid till att kika på en av alla mina leverfläckar. Jag har egentligen inte oroat mig speciellt mycket för den, men andra i min närhet tyckte att jag skulle kolla upp den. Sagt och gjort. Inne på mottagningen sade läkaren att den med största sannolikhet var ofarlig. Hon tillade dock att "om du tycker den är i vägen kan vi ta bort nu, vi har ändå avsatt en halvtimma". Okej, tänkte jag. Det går väl snabbt och lätt då. Folk brukar ju få klippa bort sina prickar. Jag fick lägga mig på en brits och bli lokalbedövad. Sedan började läkaren nypa och ha sig i huden och prata privata angelägenheter med sköterskan. Typ om hur läkaren i fråga kommit tillrätta i sin nya lägenhet i Gamlestaden där en man här om dagen injicerat sprutor i armen utanför hennes fönster. Helt plötsligt, under konversationen, började läkaren sy i mig. Sex stygn blev det. De hade inte klippt bort leverfläcken utan skurit bort den. Som avslutning på detta fantastiska besök sade läkaren att "du får inte duscha på 2 dagar". Okej, det går ju att överleva liksom. "Du får inte heller bada på 10 dagar, MINST!". Såret får nämligen inte bli fuktigt. Hoppsan! Det kunde hon inte kläckt ur sig innan fläcken skulle bort? Det var ju inget brådskande, jag hade kunnat komma tillbaka. Det är liksom semester och sommartider, då blir man fuktig. Man svettas och badar. Jag VILL bada. Speciellt när det är såhär VARMT ute. Hur kunde hon veta att jag inte skulle till Spanien nästa vecka och bada hela veckan lång? Om jag nu missade att ställa frågan om läkningen innan, hade väl läkaren kunnat tänkt ett steg längre och informerat mig om detta. Då hade jag nämligen valt att ta bort fläcken EFTER sommaren, eftersom den var ofarlig. När stygnen ska bort om 10 dagar är det sista gången jag sätter min fot på det där stället.
Jag måste poängtera att det inte är hudläkarna jag talar om, där är de alltid bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar