Versace for H&M

Kanske?

Mera firande

Firandet fortsätter:
Oscars kusin Thomas fyllde ju 30 förra veckan. Det bjöds på rödvin, kantarellpaj och prinsesstårta en onsdag mitt i veckan. Älskar att göra sådana där mitt-i-veckan grejer. Det gör allt mycket roligare.

Pratade precis med min fina syster. Hon hade glada besked om ett nytt jobb. Hon är så sjukt värd det. GRATTIS BÄSTA! 

Alla fyller 25

Känns som att alla fyller 25 helst plötsligt. Vi börjar bli gamla.

Var på överraskningfest för Marcus i helgen. Jag, Oscar och Mustafa blev avsläppta med bilen mitt i Höglandas regniga ödemarker. Typ. Vi trodde vi hade hittat rätt hus, men det var fel. Vi knackade fyra dörrar längs vägen innan vi kom dit vi skulle. Då trodde vi att vi missat hela överraskningsmomentet, men vi hann lyckligtvis i tid. Huset var fullt av folk vi inte kände, bortsett från den lilla skaran med Kalle & co. Vi kallade oss för kvällens "utfyllnad" eftersom övriga gäster var nära vänner & familj. Vi däremot var födelsedagsbarnets flickväns brors vänner. Jaja vi har ju umgåtts på fester och sånt tillsammans, men det låter roligare att framföra det så här. Det var hur som helst en väldigt lyckad och rolig fest. Näst på tur att fylla tvåan och femman blir väl... Oscar och Lina!    

Allt grönt

Älskar Timbuktus nya singel.

En bra dag

Idag hade Oscar och Lina planerat en överraskning för mig och Victor. Det enda vi visste var att vi skulle vara förberedda för någon slags happening vid tolvtiden. Det som hände var att de drog med oss till Skårs gård där vi åt en fantastiskt god brunch. Underbart bra initiativ och ett perfekt sätt att starta lördagen på. Det är ju sånt där magiskt höstväder idag också. Jag mår bra-bra!



Fredagen bjöd på Idolhäng och dans på Esters. Var hos Emelie i hennes otroligt fina lägenhet i Söderstaden. Nu är jag dock trött och ser fram emot popcorn och An education ikväll. Någon som sett filmen och vet om den är bra?  

På föreläsning igen

Ikväll ska jag iväg med jobbet på den andra föreläsningen för den här veckan. Nästan som att gå i skolan igen. I måndags gällde det matematik i förskolan och idag handlar det om att bygga upp en god självkänsla. Får hoppas att föreläsningen idag ger mer än den som var i måndags. Då repeterades det bara sådant som jag redan har kunskap om.

Well, well. Nu får jag trycka i mig någon slags föda. Hej!

Något snyggt att bära på

Nästa år kommer Karolina Palmérs underbara brickor att släppas som som kollektion via Dixie. Så roligt! Jag är och förblir en stor beundrare av Karolinas konstverk. Blir lika glad varje gång jag ser dem. Tavlorna jag har i mitt kök är helt klart några av mina absoluta favorit inredningsdetaljer här hemma. Ser mig aldrig mätt.

Två saker

Jag funderar på två saker just nu.

1. Ska jag eller ska jag inte klippa lugg igen?
2. Vill jag boka en weekend till Köpenhamn i december?

Jag klurar vidare...

Vrida och vända

Jag är kluven. Ibland hade det varit så skönt om någon annan bara kunde bestämma åt en hur man ska göra. What to do?

Det här var ju tråkigt

Den här killen tänker vi gå och se på i november.
Han kommer till Kungsbacka av alla ställen. Kul!

Realtid

Nu: Kanelbulle, kaffe och tidning - lyx för mig själv.

Snart: Världens bästa Oscar - som alltid får mig att må bra.

Ikväll: Säsongspremiär av Desperate housewives - för sista gången.

Poff

Tänk vad ledsen man blir inombords när något man tror är, visar sig inte vara det.

Bekräftelsebehov?

Jag spyr på Facebook. Det känns som att det allt mer handlar om att vräka ut sitt liv för allmän beskådan samt mäta sig med andra. Det eskalerar, blir bara mer och mer hela tiden. Dessvärre är det ett motvilligt gift som jag inte kan motstå. Jag måste gå in varje dag och se om det hänt något nytt. Egentligen hade jag velat låta bli, men jag kan inte. Jag kan ju missa saker. Hur sjukt är inte det då? För hur det än är skiter jag ju fullständigt i vart folk checkar in, vilka fester och resor de vart på, menlösa statusuppdateringar,  alla miljontals bilder på allt och inget och vilken musik de lyssnar på, på Spotify. Men bara för att möjligheten finns så måste jag titta. Och jag stör mig som bara den på mig själv. Varför kan jag inte bara avsluta det jävla kontot?

• Bilderna man lägger ut, lägger man inte ut för sig själv - utan för att visa andra. 
• Ställena man checkar in på, checkar man inte in på för sig själv - utan för att visa andra.
• Statusuppdateringarna om hur mycket man "älskar sin älskling", lägger man inte upp för sig själv - utan för att visa andra.

Listan kan liksom bara fortsätta... 

Vi verkar  lida av ett enormt bekräftelsebehov. Vad är det som gör att vi  måste visa alla andra vad vi gör hela tiden? Har vi så dåligt självförtroende? Räknas det vi åstadkommer inget alls om ingen annan ser?

Tragiskt, är ordet.

Med detta sagt vill jag poängtera att jag inte är bättre än någon annan. Jag lägger också upp bilder. Men jag förstår inte varför allt ska massproduceras så. För VEM gör man det?

Jaja. Där fick ni ta del av mitt alldeles egna lilla oreflekterade terapisamtal. Tack hej.