Det går i ett. Möte på jobbet efter arbetstid. Tanken på mötet har sugit kraft hela dagen, så när det väl var över kände jag mig något tom. Tog en promenix runt berget när jag kom hem. Rensade tankarna och försökte mig på någon slags mindfulness, typ; "jaha nu är läget såhär. Stoppa alla slags värderingar och lämna tanken där". Ganska effektivt om man kan stanna vid själva konstaterandet. För det där med grubblerier och värderingar av känslor är farligt. Dessvärre är jag sjukt bra på det, exempelvis: "Åh vad jag är ledsen nu, varför gjorde jag så, varför blev det såhär, varför sa den si, varför gjorde den så, jag vill inte vara ledsen, jag känner mig dålig som är ledsen osv." Fullt av värderingar och tankar som gör känslan värre. Istället har jag börjat försöka ta det såhär: "Jaha. Nu är jag ledsen. Ledsen kan man vara. Punkt." Rent konstaterande, utan värdering. Varför blanda in bra, dåligt och en massa varför? Vi är fulla av känslor. Glad, arg, ledsen. Låt det vara så. Känslor växlar.
Flummigt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar